(High coast center). Dags för årets kom-i-gång-läger, men också en introduktion i Äventyrspedagogik och Teambuilding. Efter en föreläsning av Tero från H.C.C. var det dags för säkerhetsgenomgång och kontroll av utrustningen. Samarbetet med H.C.C. är något vi är mycket stolta över!Åk 2 ledarna ledde sina grupper mycket professionellt uppför berget och efter en snabb klättring på 2 h nåddes toppen där det bjöds på bubbel och skål i gammal fin tradition (Pommac såklart-av samma
fina tradition!). Alla kunde pusta ut och bara njuta. Väl på toppen bjöd Janne Westin på en föreläsning om landskapet och om sägnerna kring rövarbanden som en gång härjade i området.Efter lunchen var det dags för en rundvandring och information med Naturguiderna. Därefter en kort vandring bort tilllägerplatsen. När så lägret var klart var det dags för middag, aktiviteter och slutligen mys vid lägerelden innan tröttheten gjorde att alla kröp till kojs. En annan fin LSK-tradition verkar
vara att elda så så tältet liknar en bastu... (-Didde, du kan känna dig stolt nu när andra tagit över efter dig!).
Dag två vaknade alla till ett ihärdigt regnande och frukosten intogs i tystnad för många. Tröttheten var påtaglig men humöret var det minsann inget fel på. Lägret revs, vandringen tillbaka till bussen tog vid och sedan bar det av längre norrut. Eftersom regnet förstörde mycket av lederna ifjol valde vi Norra passagen som utgångspunkt
in i Skuleskogens naturreservat. Väl där startade vandringen upp mot Slottdalsskrevan. Det ihärdiga regnandet avtog efter hand och efter en lunch uppe vid tjärnarna lämnades all packning för en snabbmarch upp till skrevan och bergstopparna. Och där, strax nedanför skrevan på nedvägen skedde det... -Höstskriket! Ronjas motsvarighet på våren bleknar i jämförelse och det kan inte ha funnits en enda vildvittra eller grådvärg på mils avstånd efter Jannes genomgång i Äventyrspedagogik, som avslutades med just ett höstskrik.
Nedvägen skedde i mycket brant och besvärlig terräng, men utsikten var vidunderlig och återigen log vädergudarna mot oss. Något försenade nådde vi tillslut Metropol och Sundsvall. -Jag behöver väl inte säga att det var ganska lugnt på bussen på hemvägen?
Ett fantastiskt läger med fantastiska ungdomar är avslutat. Starten på utbildningen har börjat på allvar. Nu kör vi!
/M